Orden med Anneli Jordahl

Orden med Anneli Jordahl

Vad skriver du?

Efter tre historiska romaner skriver jag en samtidsskildring. Berättaren är en pensionerad kvinna som lever ensam med sin hund på landsbygden. Hon sörjer sin man som omkommit i en arbetsplatsolycka, och bittert inser hon att arbetarklassen inte omfattas av rättssamhället. Samtidigt följer hon demonstrationerna i Ferguson och ser hur afroamerikaners liv inte heller räknas i ett påstått demokratiskt samhälle. Så reser hon till USA, flyger för första gången i sitt liv. Hennes dotter tycker att hon blivit en rättshaverist som förlorat verklighetsuppfattningen. Är hon det?

Är det inte ensamt att sitta och skriva?

Kort sagt: Det är förfärligt ensamt och ångestladdat att skriva. Inför varje skrivperiod drömmer jag vidriga mardrömmar. När ett manus väl är genomskrivet (efter ett oändligt antal omskrivningar) och förklarat dugligt infinner sig ett välbehagligt rus. Slutarbetet kan vara riktigt lustfyllt.

Drömmer du i bilder eller ord?

Jag drömmer mest i bilder med enstaka repliker. Jag skriver också i bilder, scener, arbetar med stämningar, sinnestillstånd. Kapitelböcker och intriger finns inte i mitt sätt att tänka.

Hur stor betydelse tror du att språket har för att vi ska kunna nå sanningen?

Språket har en enorm betydelse för att nå sanningen. Med det fiktiva språket kan man finlira sig fram till den outgrundliga och gåtfulla levande varelse som är människan. Med språket kan jag också skriva fram en historia som ännu inte finns dokumenterad i arkiven. Ofta handlar det om kvinnors historia, särskilt arbetarklassens kvinnor, där är bladen blanka.

Finns det någon moral i ditt skrivande? Om ja, på vilket sätt?

Jag tror att det finns moral i mitt skrivande – som handlar om att kvinnor och arbetarklass har slavat och ringaktats. Däremot undviker jag att skriva moraliskt uppbygglig litteratur, där hittar man inte ”sanningen” om mänskligheten.

Vem skriver du för?

 Jag ser inga läsare framför mig när jag skriver, gjorde jag det skulle det inte bli någon roman.

Varför skriver du de texter du skriver?

Jag skriver för att begripa mig på mänskligheten, samtidshistorien och mig själv. Författare som har en vilja att arbeta konstnärligt börjar nysta där det personligen svider som mest. Mina romaner handlar om ensamhet, instängdhet, osäkerhet, socialt underläge. Det här inser jag först i efterhand, eller får påpekat av andra.

Har du haft ångest för något du har skrivit? Isåfall, vad och varför?

Jag hade ångest av Klass- Är du fin nog? om att komma från arbetarklassen och ta sig fram i Stockholms kulturmediebransch. Den var utlämnande, dessutom tog jag en yrkesmässigt stor risk.

Jag hade bottenlös ångest av att gå från sakprosa till det skönlitterära med romanen om Ellen Key, Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet). En vändpunkt i mitt liv att den blev lyckad. Egentligen ville jag skriva skönlitterärt redan i ungdomen, men fick för mig att jag inte hade begåvning som räckte till.

Vem vill du ska besvara denna enkät?

Jag vill att Anne-Marie Berglund svarar på enkäten.

Anneli Jordahl är författare och journalist. Jordahl skriver litteraturkritik för bland annat Aftonbladet samt föreläser i klass- och genusfrågor.

 

AV

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.