Civilisationernas krig: både högerextremt och mainstream

Civilisationernas krig: både högerextremt och mainstream

Finns det en gemensam nämnare för den västerländska orientalism, responserna efter 9/11 och terrorattackerna i Paris? I denna essä tittar Alex Rodallec på idén om ett “civilisationernas krig” som något både högerextremt och extremt mainstream. 


Sedan terrorattackerna i Paris har det varit svårt att inte läsa artiklar eller se eller lyssna till program om dessa dåd. Plötsligt häromdan slår det mig hur mycket samtalet nu liknar det som skedde efter 9/11. Två likheter är speciellt oroväckande. Den första är idén om att våra värderingar är under attack. Med det menar jag inte att detta inte på ett visst sätt stämmer, men formuleringen både döljer och skapar en del problem.

Begreppet “vårt västerländska samhälle” ramar in ett samtal om specifika attacker riktade mot ett specifikt land, Frankrike, till att även Sverige angripits. Frankrikes samhälle blir “vårt västerländska”. Vi ser detta skapande av “ett västerländskt ideal” hos våra politiker, journalister, terrorexperter och diverse andra. Visst är det värdefullt att kritiskt tänka ett “Västerland”, men precis som andra kollektiva identiteter så är det en konstruktion varigenom olikheter osynliggörs. Faktum är dessutom att om något så är svenska värderingar inte att likna vid många andra länders, de är rätt extrema. Men det går djupare.

Idén att ett “västerländskt samhälles” värderingar är under angrepp, då ofta formulerat som “frihet, jämlikhet, etc”, menar också att dessa värderingar ÄR västerlandets, och att andra inte delar dessa grundläggande värderingar. Det breda antagandet av deklarationen om mänskliga rättigheter visar att detta är en lögn. Att folk inte får sina rättigheter överallt baserade på de värderingar de har, är en annan sak.

Att ett “västerländskt samhälles” värderingar skulle vara under angrepp osynliggör dessutom händelsernas historia. Det görs genom att våra grundläggande principer och moraler föreslås vara de som angrips, och på intet sätt vår politik. Vi ska alltså tro att vad vi står för är vad de attackerar, inte vad vi gjort. Så slipper vi problematisera vår politik. Fullt så enkelt är det dock inte. Alla västerländer har ej angripits. Vilka länder är det då som angripits? Jo, de som bombat eller på annat sätt militärt bidragit till krigsinsats i Irak, Afghanistan, Pakistan, Syrien, etc. De som inte gjort det, har inte blivit angripna. Vad gäller bombningen i Beirut riktade den sig delvis mot Hezbollah.

Jag minns den allmänna förvåningen i USA efter 9/11, med det utbredda “Why do they hate us?”, och den senare förklaringen “Because we’re free”, och ser detta återspelas nu. Det är historielöst och väldigt dumt. Det var många av oss som då påpekade historielösheten. Jag är fransk medborgare, och jag vet vad mitt land gjort och gör runt om i världen. Den franska republiken har bombat och fört krig i mellanöstern sedan Napoleons invasion av Egypten. Det ursäktar naturligtvis inte att civila skjuts ihjäl, men däri finns ett historiskt och nutida politiskt och ekonomiskt sammanhang som måste tas på allvar om vi vill kunna förstå problematiken i sin helhet. Och om jag inte har fel, så brukar terrorister i allmänhet motivera sina dåd genom historia och politik.

Begreppet “ondska” fungerar på liknande sätt. Ondska kräver ingen historia. Den bara är. Oavsett vad som tidigare hänt så kommer den alltid att angripa. Den behöver ingen provokation. Den behöver inget ursprung. Den har inga omständigheter som genererar den och fortplantar den. Tyvärr är det inget mer än sagoboksnivå på det resonemanget. Väntar vi på att Djävulen eller Sauron The Deceiver helt plötsligt ska resa sig från Raqqa för att slåss mot Gandalf the FreeWorld? Jag minns i den tanken med olust den avslutande bilden i dikten The Second Coming av poeten William Butler Yeats. En dikt som skrevs efter Första världskrigets fasor, med tydlig apokalyptisk tematik. Något som kanske bör påminna oss om att vi genom idén om ett “västerlands värderingar under attack” också köper in i Daesh och extremhögerns världsbild av ett civilisationernas krig, samma världsbild vi säger oss vilja bekämpa.

The Second Coming

Turning and turning in the widening gyre
The falcon cannot hear the falconer;
Things fall apart; the centre cannot hold;
Mere anarchy is loosed upon the world,
The blood-dimmed tide is loosed, and everywhere
The ceremony of innocence is drowned;
The best lack all conviction, while the worst
Are full of passionate intensity.
Surely some revelation is at hand;
Surely the Second Coming is at hand.
The Second Coming! Hardly are those words out
When a vast image out of Spiritus Mundi
Troubles my sight: somewhere in sands of the desert
A shape with lion body and the head of a man,
A gaze blank and pitiless as the sun,
Is moving its slow thighs, while all about it
Reel shadows of the indignant desert birds.
The darkness drops again; but now I know
That twenty centuries of stony sleep
Were vexed to nightmare by a rocking cradle,
And what rough beast, its hour come round at last,
Slouches towards Bethlehem to be born?

— William Butler Yeats


Foto: Ruth Evans

AV

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.