Orden med Elin Grelsson Almestad

Vad skriver du?

Just nu är jag för första gången på nästan fyra år åter i den där ljuvliga fasen då jag försöker utröna vad det är jag ska skriva. När jag lämnat ett längre pågående arbete bakom mig och får ägna mig åt att skriva korta anteckningar, dagdrömma, fundera och försöka komma fram till vad det är för berättelse som håller på att forma sig i mig nu. Det är en fas då alla möjligheter fortfarande finns och jag varken behöver ta hänsyn till skrivandets, livets eller mina egna begränsningar.

Är det inte ensamt att sitta och skriva?

Jo, det är ju det som är så underbart! Skrivandet är en av få aktiviteter som inte bara är möjliga att ägna sig åt i ensamhet utan kräver ett visst mått av ensamhet. Det är som att stänga dörren till sig själv i en tillvaro som ofta kräver svängdörrar. Att hålla käften och umgås med sitt eget huvud är det bästa som finns.

Drömmer du i bilder eller ord?

Bilder och känslor. Oftast minns jag bara känslorna när jag vaknar.

Hur stor betydelse tror du att språket har för att vi ska kunna nå sanningen?

Språket är enormt viktigt för att jag ska kunna reda ut och komma fram till vad som är sant för mig. Jag är alldeles för poststrukturalistiskt skolad för att kunna tala om sanningen på något annat sätt.

Finns det någon moral i ditt skrivande? Om ja, på vilket sätt?

Jag tror att min utgångspunkt kan liknas vid någon slags moralisk undersökning av människan. Vad som händer i en människa i relation till ett omgivande samhälle, omgivande människor och olika fenomen.

Vem skriver du för?

De enda läsare jag ibland tänker på är de unga tjejer som läste mig när jag var anonym bloggare för tio år sedan, som skrev fantastiska kommentarer, blev mina vänner och bekanta, kom fram till mig på klubbar och sa att de gillade mig. De betydde allt. Support och kärlek från tjejer betyder allt, det är det viktigaste och största i ett patriarkalt samhälle genomsyrat av manlig, inbördes beundran och kvinnohat.

Varför skriver du de texter du skriver?

För att förstå någonting hos mig själv, som kanske är mer eller mindre allmängiltigt.

Har du haft ångest för något du har skrivit? Isåfall, vad och varför?

Ja, nästan allt jag skrivit. Överilade tweets, sms skickade till fel person, töntiga Facebookstatusar, krönikor med onödiga korr- eller sakfel, recensioner jag borde skrivit annorlunda, pressmeddelanden jag kunde ha putsat lite mer på, något chattmeddelande på fyllan jag borde låtit bli att skriva, kärleksbrev jag aldrig borde ha skickat, överpretentiösa blogginlägg, debattartiklar om asfåniga ämnen, ett par otroligt dåliga pjäser jag skrev på mellanstadiet och som mina klasskompisar inte hade vett att säga nej till att sätta upp som skolpjäser tillsammans med mig. Hela mitt liv har varit ett ständigt flöde av mer eller mindre dålig text att ha ångest över. Och så några få ljuspunkter.

Vem vill du ska besvara denna enkät?

Marguerite Duras.

Elin Grelsson Almestad är kulturskribent, jobbar med kommunikation och är författare, aktuell med sin andra roman Hundarna på huvudgatan.

 

Bild: Matilda Rahlm

AV

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.