Vi på Kultwatch vill tydligt klargöra att vi står bakom Rättviseförmedlingens utvecklande utav ett verktyg för att ta fram en viss typ av jämlikhetsdata. För den rationella person som tar detta på allvar och sätter sig in i vad jämlikhetsdata innebär, så kommer det förhoppningsvis snabbt framgå att detta inte är en särskilt märklig position. Vi ska referera till ett par olika källor för att visa detta

De många röster som nu höjs mot Rättviseförmedlingens framtida app verkar inte ha satt sig in i varken ämnet jämlikhetsdata eller exakt vad det är Rättviseförmedlingen ska göra, trots att detta finns att läsa på deras hemsida. Detta gör förstås att dessa opinionsartiklar innehåller flertalet misstag, både logiska och faktiska, saker som redaktioner borde vara försiktigare med att publicera. Nu har Seher Yilmaz, ordförande för Rättviseförmedlingen, och Frida Mörtsell, projektledare för Rättviseförmedlingens räknaprojekt, bemött en anstormning av relativt saklös kritik på ett minst sagt tålmodigt och sakkunnigt sätt, och förklarat hur situationen ligger till, alltså var bristerna i kritiken finns. Fortsatt publicering borde åtminstone faktakollas av seriösa redaktioner.

Kritiken är också tyvärr ett utslag av den exceptionalism som färgar det svenska samtalet om rasism. Vad som kallas den svensk färgblindheten, är symptomatiskt för en typ av skuldförskjutande, vilket på olika sätt påpekats av många, däribland Tobias Hübinette och Johannes Anyuru. Denna typ av data kommer nämligen att på olika sätt visa var diskriminering sker och till vilken grad. Det är alltså ett seriöst verktyg mot rasism och andra former av diskriminering. Liknande studier har exempelvis blottlagt rasism i rättsväsendet.

Bland de som uppmanat Sverige till att införa jämlikhetsdata, hittar vi självaste Förenta Nationerna. Så här säger FN senast förra året om att Sverige inte för den typen av statistik:

The Working Group was informed that Government does not collect disaggregated data on the basis of race and ethnicity. This results in an inability to recognize and address structural discrimination. The focus only on the country of origin and the removal of “race” from the Discrimination Act makes it extremely difficult to monitor and take action to address racism. We recommend that the Government conducts surveys based on self-identification of racial categories.

Även Diskrimineringsombudsmannen (DO) har tidigare yttrat sig angående behovet av jämlikhetsdata:

DO har gjort en översiktlig genomgång av användningen av de ovan nämnda datakällorna i syfte att sätta jämlikhetsstatistik i ett sammanhang. Att döma av genomgången, så finns det en lucka i den svenska nationella kunskapsbasen: statistiska underlag. I avsaknad av jämlikhetsstatistik förblir underlaget till utformningen och uppföljningen av den nationella jämlikhetspolitiken, som regeringen också påpekade i uppdragsformuleringen till DO, bristfälligt. Att skapa statistiska underlag till den nationella kunskapsbasen är därför en adekvat och viktig uppgift.

DO konstaterar också att Sverige kan göra detta utan att bryta mot internationella regelverk och även inom ramen för nuvarande svensk lagstiftning, då ett undantag existerar i Personuppgiftslagen. Beroende på vad man vill mäta kan ytterligare ändringar behöva genomföras.

Om denna debatt ska fortsätta, så låt den då ske på basis av fakta och rationella argument, understödda av seriös journalistisk praktik.

Alex Rodallec & Kultwatch

Illustration av Nina Hellström