Muraler i dikt: José H Romero

Muraler i dikt: José H Romero

José H Romero är poet och Hammarkullebo. I de följande dikterna har han inspirerats av fyra verk som skapades under Hammarkullen Urban Arts 2017. Dikterna är skrivna på spanska och översatta till svenska av Alex Valencia Rodallec som en del av artikelserien En förort i färg.


Foto: Lennart Navarrete

Att riva

De river febrilt,
i jakt på den efterlängtade oasen
av lyckosamma druvor.
Rivna drömmar från två världar.

Ta mina händer i lavinen
nätter beslagtagna för att be om bröd,
halvskuggor som lättar mellan klagan och suckar.
Idag river händerna
vanärans mur,
främlingsfientlighet och rasism.

Det kommer aldrig kuvas, hoppet
hos folket som strävar efter att erövra lite
fred och frihet.

 


Foto: futuro berg

Att födas kvinna

Till dig ger jag, världsresenär,
den soldränkta platsen i min själ,
tankarna, måla dem på det nakna gråa bröstet.

Penseldrag, en regnbåge av liv och ljus
solidaritetens ansikten återspeglas i min ensamhet.
Du föds som kvinna i fruktgården,
en gryning av hopp.

Sträng och stolt
glänser du i utopins hörn
Du föds i ett modigt kvarter,
överväldigad av livets slag,
du är född stöpt i och omfamnad
av en mångfacetterad tusenårig kultur.
Välkommen kvinna av frihet förverkligad.


Foto: futuro berg

Min pappersbåt

Märkliga världs favoritdotter,
trots dina femtio år
bär du ansvar för dina nyckfulla årstider.

Väderkvarnar korsade ditt öde,
delades under en donquijotisk middag.
Välkomna är de som från bortom havet,
ivriga efter frihet tvingas
korsa de gråa stäpperna av solidaritet och fred.

Legosoldater tvingade dem
att segla på sardinflottar.
De svultna och vilda havshyenornas
omänskliga och föråldrade handlingar
som lemlästar hopp efter hopp ute på det stora blå.

Glada att avvisa drömmen
seglar de,
universums underliga flyktingar,
vaggandes sitt trassliga hår,
vilket var rasande vågor,
Moder Jords lemlästade.

Din nästa station, Hammarkullens tunnel,
vad som var en navelsträng
förlorad i livets sista kamp,
tar nu åter mänskliga svärmar i livmodern.

Själar som uthärdar Neptunus,
seglandes på en pappersbåt,
tills de når hoppets stränder.
De ger sig ut efter fred och frihet.

 


Foto: Lennart Navarrete

Rebellnäve

Gemenskap fångad i en knytnäve
knuten till ett folks rebelliska anda
som kämpade på protestens barrikad.
Tusentals marscherar för att erövra sitt bröd
med näven i luften.

Folkmassornas näve,
de som glömts på livets hylla,
symbol för uppror och styrka
som reser sig mot smärtan
hos ett folk som kämpar.

Näve gjord till modig kvinna,
som gav ljus till härlighetens rop
över att vara fri från kedjor,
i början av oktober.

Näve gjorde till fälthand,
som plogar Moder Jord.
Utopiska frukter av enhet
under en kappa av fred.

Afrikanska näve
som kommer från en kropp
som lemlästats i rasismens celler.

En upprorisk duva
Rebelliska näve från dessa själar
som kämpar för att skaka om gatorna
Rostad med främlingsfientlighet
Blodiga näve hos den som sårats i strid,
näve frånvarande från nuet.

Det är inte alltid vitt, det mesta, svart.
Enhetliga näve, den missnöjdes lavin,
högtidligt befinner du dig i marsch för livet,
för att bygga fred, rättvisa och frihet.
Vår näve.

 


 

Översatt/tolkat av Alex Valencia Rodallec.

Toppbild av futuro berg.

AV