Henrik Johansson: “Jag vill se respektlösa läsningar av finlitteraturen och respektfulla läsningar av fullitteraturen”

Hej Henrik, vem är du?

Jag är författare och kulturskribent.

Vilken var den senaste bok du läste?

Jag har läst två böcker parallellt de senaste dagarna. Negar Nasehs Under all denna vinter och Som att säga spädgris när man menar fet sugga som är en brevsamling med Franz Kafka som avsändare. Nasehs bok är dels en roman om en moder-dotter-relation och dels en arbetsbok om romanen, vilket sätter den första berättelsen i ett annat ljus. Kafkas brev visar människan bakom myten och det glimtar förbi bitar av judiskt liv i centraleuropa tjugofem år innan förintelsen.

Vilken var den senaste film/serie du såg?

Lego-filmen. En av de absolut bästa barnfilmer jag någonsin sett. En film om lekande, kreativitet och berättande som samtidigt innehåller en kritik av kapitalismen. Skurken heter Lord Business och vill limma ihop allt lego så att det inte går att leka fritt med det.

Hur ser din relation till kultur ut?

Mina dagar är fyllda av kultur. Under dagen skriver jag på en roman, pluggar till skrivpedagog och recenserar litteratur, på kvällarna lyssnar jag på musik, ser på film och läser med mina barn.

Varför är kultur viktigt?

Kultur kan vara så mycket. Tidsfördriv och verklighetsflykt när vi behöver det. En låga som smälter isen inom oss och isen mellan oss. Som lär oss om varandra, oss själva och om världen. Som öppnar upp andra världar och hjälper oss att se världens brister och förtjänster.

Vad tycker du saknas på kultursidorna idag?

Mod. Jag är främst inriktad på litteratur, men tror det här gäller andra delar av kulturen också. Jag är less på att samma skribenter diskuterar samma böcker från samma förlag. Jag vill se respektlösa läsningar av finlitteraturen och respektfulla läsningar av fullitteraturen. Att man vågar ta alla genrer på allvar och vågar sätta texterna i centrum oavsett om de kommer från jättarna eller småfolket. Jag hoppas också att man intresserar sig mindre för författarna och mer för orden. Det skulle innebära en bredare kulturkorridor, med rum för fler människor. Men en annan litterär offentlighet kommer inte skapas i de gamla rummen. Precis som arbetarrörelsen en gång, i samarbete med författarna, skapade arbetarlitteraturen kräver det ett aktivt arbete och nya arenor. Rent konkret hoppas jag att andra forum och tidskrifter kan öppna upp sig för att publicera skönlitteratur och litteraturkritik. Jag hoppas Kultwatch kan vara en sådan arena.

Vad önskar du av kulturpolitiken?

Hjälp till självhjälp vore fint. Att fler människor fick tillgång till att se, höra, läsa och skapa. Gratis museum är bra. Bibliotek är jättebra.

Vad tror du behöver göras för att sänka trösklarna till kulturen?

Jag ser en förskola från mitt köksfönster. När ungarna inte själva klarar att klättra upp för en träbåt tar de hjälp av andra. Vi behöver hjälpas åt för att komma över trösklarna. Jag hoppas att kultur kan vara tillgänglig från en ung ålder. Då känns den inte så främmande. När barnen ska skriva i skolan idag ligger fokus på grammatik och stavning. Mätbara saker. Det dödar kreativitet. Med fokus på att berätta, levandegöra, roa och gestalta så tror jag att ungarna kommer fortsätta skriva. Då kommer läsandet och språket följa med av sig själv.

Vad har kulturen för ansvar i samhället?

Jag vet inte om kulturen, eller kulturutövare, har ett annat ansvar än människor i övrigt, men jag tror att kulturen kan användas till ett mer visionärt tänkande än vad som är möjligt i till exempel partipolitiken. Kulturen lämpar sig väl till att vända och vrida på föreställningar och normer samtidigt som den såklart kan användas till att cementera desamma. För min egen del har jag lättare att ta till mig saker genom skönlitteratur än genom facklitteratur, och det är jag nog inte ensam om. En berättelse om människor i ett krig eller en strejk fastnar lättare i min hjärna än statistik och kartor.

Vad hoppas du att Kultwatch som plattform ska bidra till?

Jag hoppas att Kultwatch kan röra sig utanför de vanliga ramarna, och därmed bredda hela tavlan. Inte bara fokusera på det som är nyutgivet, utan också leta fram de ensammaste böckerna på de minsta antikvariaten, det egenutgivna, det egna, och tolka och läsa på ett sätt som tar ut svängarna. Jag tror att det delvis kräver nya skribenter, eller de skribenter som inte får så mycket plats på annat håll. Men det vore också kul om Kultwatch publicerar skönlitteratur (vilket jag redan ser att Kultwatch gör, fett!).

Last Famous Words?

Jag vill slå ett slag för vantolkningen. Använd texter och filmer för egna syften. Bry er inte om författarens eller regissörens intention. Ta filmen Conan, Barbaren, regissören presenterar ett ganska otrevligt övermänniskoideal. Men den går också att tolka som antikolonial film. Vänd och vrid. Kulturen är vad vi gör den till. Människor skapar kultur, människor har skapat det här samhället, vi kan förändra det också.

Henrik Johansson är kock, bagare och författare. Under våren 2013 utkom hans debutroman Av kött och blod, som han fick Amalthea skönlitterära pris för. Checka in hans hemsida, Facebook, och Twitter.

AV

Kommentera

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.