Inför 8 mars brukar vi ställa frågor om feminism till personer som arbetar med kultur. Konstnären Paula Baeza Pailamilla är konstnär och mapuche verksam i Santiago de Chile. Hon besöker Stockholm i vår då hon ställer ut på den konstnärsdrivna galleriet Candyland.

Hej! Berätta, vem är du?

– Hej, mitt namn är Paula Baeza Pailamilla, jag är mapuche och arbetar som konstnär.

Vad innebär den feministiska rörelsen för dig och och din community?

– Vi har som mapuches lyckats identifiera hur den feministiska rörelsen är ett nödvändigt fenomen i ett rasistiskt, klasssegregerat och manschauvinistiskt samhälle som Chile. I slutändan betyder det att vi har skapat allianser med kvinnliga organisationer såväl som mapuches och migranter. Emellertid, den hegemoniska feminismen gör framsteg på bekostnad av rasifierade kroppar som mapuchefolket och detta har skapat en viss distans eftersom vi kan inte identifiera oss med en urban-vit-wingka-heterosexuell feminism. Trots att den definierar sig som feministiskt omfattar den inte rasism och homofobi, denna feminism utövar en kolonial blick på oss. Därför har banden stärks istället med andra rasifierade grupper vilka utgör utrymmen med större potentialitet och förmåga till dialog.

Hur kan konsten bidra till den feministiska rörelsen?

– Som mapuche och konstnär handlar mitt arbete utifrån erfarenheten och historien av att vara mapuche. Även om den typ av konst jag gör formuleras som “samtida mapuchekonst” arbetar jag även med egna feministiska frågor som ligger närmare det avkoloniala. För mig är det viktigt att göra denna skillnad eftersom jag identifierar varken min konst eller min kropp inom den hegemoniska feminismen. Därför känner jag att min närvaro alltid är kritisk, den utmanar olika rum och breddar diskussionen.

Vilka frågor är viktiga för dig just nu?

– Som mapuche är frågan kring det statliga våldet mot mapuchefolket och mot det chilenska folket akut och något som bör stoppas. Vi lever i en tid med fördjupad våld och förtryck, ett tillstånd som mapuchefolket har levt och erfarit i mer än 500 år och som den chilenska folket har erfarenhet av i och med diktaturerna. Frågan kring att våra rättigheter som mapuches respekteras är viktiga och att våra landområden återlämnas likväl som att upprätta en ny konstitution för att Chile ska kunna utvecklas.

Toppbild: Paula Baeza Pailamilla ©