Projektet Hammarkullen 365 grundades med ambitionen att framhäva den kulturella rikedomen i Hammarkullen. Förra året var de medarrangörer till Hammarkullen Urban Arts 2017, en konstfestival som la fokus på att förankra konsten i stadsdelen där den skulle skapas. Laura Nardelli har träffat Gloria Esteban från Hammarkullen 365.

Gloria Esteban arbetar som projektledare på halvtid och är den enda anställda i projektet Hammarkullen 365, en av medarrangörerna bakom Hammarkullen Urban Arts 2017 (HUA17). Vi har stämt träff på Kafé Hammarkullen som är en del av Folkets Hus vid Hammarkulletorget för att diskutera gatukonstfestivalen Hammarkullen Urban Art 2017.

Jag anländer tidigare än planerat till Hammarkullen och inser att det är mer än 30 minuter kvar till att vi ska träffas. Så jag passar på att ströva runt i området och beundra konstverken som är del av HUA17. Första intrycket jag får av muralerna är att de är kolossala. De pryder betongbyggnader som är nio våningar höga, byggda i slutet av 60-talet som en del av miljonprogrammet. Landskapsbilden är övervägande grå vilket inger en känsla av dysterhet och hårdhet. Men konstverken bryter med den monokroma landskapsbilden och bidrar till att sätta färg på Hammarkullen.

Tiden har runnit ifrån mig och jag börjar sakta traska tillbaka mot Folkets Hus för att träffa Gloria Esteban. Jag sätter mig i kafét och det går inte mer än några minuter innan jag upptäcker en person som tittar runt som om hon letar efter någon. Jag ställer mig upp och frågar om det är hon som är Gloria Esteban. Hon ler mot mig och svarar ja. Esteban beställer lite mat och sätter sig ner vid bordet. Hon frågar om jag väntat länge på henne, och jag svarar att jag precis anlänt till kafét.

När jag frågar Gloria Esteban om Hammarkullen 365 så berättar hon att deras främsta uppgift är att framhäva kulturutbudet som finns i Hammarkullen. Att lyfta fram och uppmärksamma den potential och kreativitet som finns i området.
— Hammarkullen 365 arbetar med att skapa nätverk mellan kulturarbetare och organisationer på platsen. Detta är av stor vikt. Främst för att skapa grundförutsättningar för en demokratisk process mellan olika aktörer, förklarar Gloria Esteban.

Hammarkullen 365 bedrivs i projektform som i sin tur får ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionen. Stödet delas ut var tredje år vilket gör att en viss osäkerhet uppstår med tanke på att verksamheten behöver ansöka och beviljas stöd varje gång. Trots detta ser Gloria Esteban Hammarkullen 365 som ett långsiktigt projekt.
— Hammarkullen 365 har stort stöd och det finns många volontärer och eldsjälar som är villiga att hjälpa till för att skapa ett mer trivsamt och mångkulturellt Hammarkullen. Kulturen bör vara ”för folk med folk”. Den bör skapa gemenskap mellan folk och vara tillgänglig för alla.

Gloria Esteban lägger stor vikt vid att projektet under årens lopp varit aktiv med att marknadsföra Hammarkullen som en plats med stor kunskapsbank och ett rikt kulturellt utbud. Hon berättar även att Hammarkullen 365 ligger under HAM-SAM som är en sammanslutning av föreningar där Karnevalskommittén som arrangerar Hammarkullekarnevalen tillsätts.
— Hammarkullen 365 har varit  mycket aktiv i dokumentationsarbetet kring Hammarkullekarnevalen. Vi har bland annat anordnat utställningar som belyser den kulturella mångfalden i Hammarkullen. Dans, musik och danskostymer är motiv som uppmärksammats, berättar Esteban.

Enligt Gloria Esteban så är dokumentation en essentiell del i att skapa historien om en plats. Hon ser den som ett kulturarv, och anser därför att den bör representera de människor som bor på platsen. Hon tittar på mig och frågar.
— Vad kommer att gå till historien? Kommer arbetskraftsinvandrings-människorna att vara representerade i böcker eller kommer de försvinna i glömska?

Vid flera tillfällen under intervjun upprepar Gloria Esteban att det är av betydande vikt att samla in och arkivera berättelser, föremål och historien från ett samhälle. Det insamlade materialet bör senare ligga till grund för hur de framtida generationerna kommer att uppfatta det nutida samhället.

I Hammarkullen har det länge funnits önskemål om att frambringa konst i det offentliga rummet. Hammarkullen 365 kom till genom att Gloria Esteban fick kontakt med en mexikansk muralist som var på besök i Sverige, för en artist-in-residence på Akvarellmuseet, ett utbyte mellan Västra Götalandsregionen och staden Querétaro i Mexiko. Kontakten öppnade upp för framtida samarbeten mellan Hammarkullen och staden Querétaro, något som pågår än idag. Nu senast bara för en månad sedan genom en mural av konstnären Sens som även deltog i HUA17.

Mexiko har en stark och lång tradition av muralism. Under 1900-talet har bland annat Diego Rivera och David Alfaro Siqueiros skapat betydelsefulla konstverk inom denna konstart. Det som särskilt fångade Estebans uppmärksamhet var det socialpolitiska innehållet och den socialrealistiska stilen i det mexikanska muralmåleriet. Något som också eftersträvades i HUA17.
— Grundtanken med HUA17 var väldigt enkel, säger Gloria Esteban. Idén var att konstnärerna skulle bosätta sig i Hammarkullen i cirka en månad för att få en relation till platsen och människorna som bor där. Detta för att konstverken också skulle ha en koppling till platsen och representera människorna som bor där och deras sociala verklighet. Samma tanke har använts av projektet sedan starten 2014. 

För Esteban var folkets röst vital i skapandeprocessen, främst för att bilda en gemenskap kring konstverken. Mycket av hennes tid gick åt till att kommunicera med Hammarkulleborna och att lyfta fram deras tankar och behov till konstnärerna.

Esteban var också den som såg till att konstnärerna fick mat och dryck under de långa arbetsdagarna. De arbetade från det att solen gick upp tills det blev mörk, förklarar hon. Det var tre intensiva veckor av arbete för alla som var inblandade i HUA17. Hon ler lite och säger att vädret inte var optimalt då det regnade under stora delar av festivaltiden.

Framöver uttrycker Gloria Estebans slutligen en förhoppning om att konstverken ska ge en annan bild av Hammarkullen än den som oftast produceras i media.
— Ofta tänker människor från andra stadsdelar att Hammarkullen är en en plats fylld med problem. Jag vill istället att fokus läggs på att se varje individ som en resurs för samhället. Istället för att skapa fantasier om hur Hammarkullen är, borde folk komma hit och se det med egna ögon.

Text av Laura Nardelli

Toppbild: Privat