Läsfrämjarinstitutet erbjuder barn en arena att agera på

Läsfrämjarinstitutet i Södertälje, tidigare Läsa för integration, började som ett projekt i Assyriska kulturföreningen och erbjöd nyanlända öppna och gratis läs-, litteratur- och kulturfrämjande aktiviteter. Ganska snart blev det tydligt att behovet av sådan verksamhet finns hos många fler. Ett föreningsbildande senare är Läsfrämjarinstitutet numera en fristående organisation med ordinarie och öppen verksamhet för alla Södertäljebor där uppdraget är att ge barn ordets makt och en arena att agera på. En verksamhet som prioriterar främjandet av barn och ungas läsutveckling och där flerspråkighet är uppmuntrat.

Det är på många sätt en nydanande verksamhet som satte igång i Södertälje för tre år sedan. Det som startade för att ge nyanlända barn ett meningsfullt sammanhang att finnas i och erbjuda litteratur- och kulturfrämjande aktiviteter, växte snart till något större. Behovet av att få ta del av aktiviteter i sitt närområde fanns även hos svenska barn med utländsk bakgrund. Gratis och med låga trösklar. Tre år senare uttrycker en stor majoritet av deltagarna vikten av att få vara i sammanhanget och man vittnar om hur läslusten, självförtroendet och utvecklingen har tagit fart hos deras barn. Förutom nya vänner så får barnen även positiva förebilder.

Språk är så mycket mer än ord och sammansatta meningar. Det är ett symbolsystem som kan öppna gränser. Språk är makt.

Läsfrämjarinstitutet, ett team av samhällsvetare och kulturarbetare, förespråkar empowerment och har som mål att introducera läsning och kultur i barns tidiga skede. De verkar också som en opinionsbildande stadsdelsutvecklande kraft i Södertälje och dess närområden. Organisationen är utvecklare av en metodutbildning, LFI-metoden, som idag är väl populär bland pedagoger och har en fullbokad höst med deltagare från hela landet. Den är särskild framtagen för läsovana i allmänhet och flerspråkiga barn och unga, där pedagoger, bibliotekarier och andra läsfrämjare får vägledning i LFI-metodens funktion och kopplingen mellan läsning och språkutveckling.

Språk är så mycket mer än ord och sammansatta meningar. Det är ett symbolsystem som kan öppna gränser. Språk är makt. Den som bemäktigar språk, bemäktigar sig själv och världen. Människan behöver språk för att förstå och göra sig förstådd, inför världen och sig själv.

Språk är människans viktigaste redskap för kommunikation, tankeprocesser och kunskapsutveckling. Språk är också tillblivelse, identitet och kultur. Den som inte har ett språk som kan beskriva det personliga känslolivet saknar verktyg för att kommunicera med andra människor.

Foto Hopik Kachadourian

Läslandet

Sommaren 2018 togs ytterligare ett steg i Läsfrämjarinstitutets utveckling i samband med öppnandet av Läslandet, det första i Sverige av sitt slag. Det är ett kulturmakeri för barn och deras vuxna. Hit kommer de, många av vilka är läsovana, för att delta i högläsning och gestaltning. Tack vare improvisationsteater och annat kreativt skapande lockar verksamheten fullt hus och ger ett annat resultat. En påverkan på hela familjens vanor och fler föräldrar inser vikten av läsning och kulturutövande. Metodens kärna är läsning och teater men har också andra inslag för att stimulera barnen att använda alla dimensioner av språk, det verbala språket men också konstnärliga såsom teckning, berättande, sång, dans, skulpterande, hantverk mm. Vid invigningen av Läslandet i augusti 2018, fanns demokrati- och kulturminister Alice Bah Kuhnke som uttryckte det viktiga med verksamheten, “Ni ger mig nästan existentiell ångest för jag tänker på hur många effektlösa möten jag har suttit på, när det i själva verket är här jag borde vara! Alla barn och vuxna borde ha ett Läsland att vara i.”

Det är just den insikten som varit drivande för verksamheten och dess utveckling. En etablering som grundar sig i att alla barn borde ha ett Läsland nära sig. I synnerhet som många barn växer upp i bostadsområden där det råder ett underskott av offentligt finansierad kulturaktiviteter och utrymmen för skapande. Bibliotek, teatrar och konsthallar finns oftast i (stor)städernas centrum, men för att ta sig dit krävs kunskap om att de finns, ekonomiska resurser samt en vana att besöka dem. Många barn har föräldrar som inte har tid, möjlighet eller råd att söka upp och ägna sig åt kulturaktiviteter. Bristen på tillgång till information leder även till att dessa barn fortsatt skärmas av från dessa kulturinstitutioner, något som i längden missgynnar samhället.

Läsning och bildning blir avgörande för frigörelse och frihet. Vad händer med ett ord som inte får sägas och en känsla som sitter kvar i bröstet? Det är först när människan har ett språk som denne kan beskriva en händelse, ett fenomen eller en känsla. Redskap skapas för att hantera och hitta vägar för att lösa problem, både strukturellt och individuellt.

Barns rätt att äga sin berättelse och ha ett eget bibliotek

Den som läser mycket har bättre språkutveckling, får bättre skolresultat, kan delta i det demokratiska samtalet och får större förståelse för andra kulturer och mänskligt beslutsfattande (Källa: Kulturrådets skriftserie 2015:3 Med läsning som mål. Stockholm: Statens kulturråd). Läslandet startades av Marlen Eskander, socialantropolog med många års erfarenhet av så kallat integrationsarbete i offentlig sektor, av just den anledningen. Hon hade vision om att bygga en plattform för barn och unga där de får chansen att själva inta scenen, med sina egna pjäser, berättelser och andra konstnärliga uttryck.

”När jag kom som 14-åring från Syrien insåg jag snart att språk är ett symbolsystem som inkluderar eller exkluderar människor. Av den anledningen skulle jag ge mina barn arsenal av språk att äga och därigenom få makt att bestämma över sina egna liv. De ska få sina tre modersmål; svenska, assyriska och arabiska utan någon hierarkisk ordning. De ska aldrig behöva känna sig exkluderade från svenskheten eller känna sig begränsade att uttrycka sig på något av sina modersmål. Jag måste rusta dem extra mycket för jag vet att de alltid kommer behöva armbåga sig fram lite extra, pga deras utseende, namn och bostadsort. Rasismen, sexismen och det patriarkala våldet finns där hela tiden och jag som rasifierad kvinna blir en projektionsyta för allt detta. Jag måste börja i grunden, med språk och kultur som medel till motstånd och väg till frigörelse. Och det jag vill ge mina egna barn, vill jag ge till alla barn.”

Verksamheten bygger till stor del på barnens medskapande och representation av deltagarna. De är själva med och bidrar till berättelsen och dramats händelseförlopp. Det kan vara något så enkelt som att Pippi räknar sina guldpengar på de språk barnen föreslår, eller att den som spelar Pippi helt enkelt är mörkhårig och på så sätt liknar många av de barn som kommer till Läslandet. Utan dessa interaktiva inslag hade barnen varit passiva åskådare och verksamheten syfte förlorat. Barnen som kommer till Läslandet är till stor del flerspråkiga barn med olika erfarenheter och kulturella bakgrunder. I en tid där allt färre läser i Sverige och i en tid där fascismen är på frammarsch i Sverige, är det viktigt att barnens identitet och erfarenheter lyfts som något värdefullt. Läsfrämjarinstitutets verksamheter rustar barn med språk, kultur och bildning, en mötesplats för dialog och gemenskap i läsandets anda.

Foto Hopik Kachadourian