Den 9 september är det val i Sverige! Kultwatch riktar in sig på kulturpolitiken för att du ska få bättre koll på vad partierna vill göra med kulturen. Förutom korta analyser så svarar varje parti på våra frågor om kulturens roll och framtid, om jämlikhet och representation. Idag tittar vi närmare på vad Moderaterna vill.

Det första vi möter på Moderaternas hemsida är informationen att vi lever i ”en orolig tid” med ”större motsättningar”. Därför är kulturen viktigt just nu menar Moderaterna som skriver att det som behövs är ett ”levande kulturliv och ett starkt civilsamhälle”. Denna ståndpunkt följs av en kort programförklaring där kulturen framhålls som viktig och grunden för demokratin. Så länge bra och viktigt. Men sedan lyfts nationen Sverige fram genom begrepp som nation och ett ”starkt Sverige”. Civilsamhället ses som en viktig komponent i ”ett Sverige som håller ihop”. Här utvecklas inte vad som menas och hur detta hänger ihop med kulturen.

Istället fokuserar början av Moderaternas kulturpolitiska program på begrepp som utanförskap och integration samtidigt som Sverige ska hålla ihop. Inget nämns kring maktstrukturer och nepotism på våra våra kulturinstitutioner mer än att ”utanförskapet” även präglar kulturen och idrotten. De påpekar dock att människor med mindre ekonomiskt kapital deltar mindre i dessa områden, vilket är bra. Det är sant att entrébiljetter och avstånd kan påverka ifall människor besöker kulturevenemang men kulturkonsumtion eller kulturutövning handlar inte endast om teater- eller museibesök.

Det är bra att partiet vill prioritera att barn och unga från icke-akademiska hem ska ha tillgång till kultur. Det är även glädjande att det finns en medvetenhet kring kulturdeltagande, klassbakgrund och geografisk spridning. Moderaterna pekar på barns och ungas rätt till kultur och idrott men ett problem, sedan tidigare, är att det endast talas om ”vana att besöka” kulturella evenemang. Detta måste särskiljas, då det inte är samma sak som att få möjlighet att själv få utöva kultur. Det är en stor skillnad på att besöka ett museum och få utöva konst.

Moderaterna lyckas även prata om jobb. Hur kopplas denna fråga till kultur och kulturpolitik?

Moderaterna vill även att Skapande skola ska omfatta gymnasiet. Istället för att ha estetiska ämnen som obligatoriskt ämne ska enskilda och tidsbegränsade projekt som Skapande skola täcka för kunskap om estetiska ämnen. Vi kan också fråga oss varför staten ska ta medel från kulturbudgeten för att bekosta en pedagogisk verksamhet som Skapande skola? Borde inte dessa medel komma från skolbudgeten? Moderaterna lyckas även prata om jobb. Hur kopplas denna fråga till kultur och kulturpolitik? Jo, inom ramen för liberal kulturpolitik är det besöksnäringen som är svaret på en förbättring av kulturskaparnas villkor. Fokus ligger på kulturella och kreativa näringar.

Det är en tydligt liberal kulturpolitik där kulturarbetare ska främja marknaden genom att skapa kultur som genererar besök och kapital, vilket i sin tur är mätbart. Mindre kulturaktörer som kanske inte har en stor publik men som ändå fyller ett viktigt syfte passar givetvis inte in i en sådan ekvation.

Detta välkända liberala kulturpolitiska recept kännetecknas av att vi ser yrkesverksamma kulturarbetare som perfekta egenföretagare. Istället för att driva en politik som syftar till att kulturarbetare ska ha bättre villkor så fokuserar Moderaterna på att sänka skatter för egenföretagare (oklart om det bara gäller kulturverksamheter eller om det handlar om alla egenföretagare).

Ett annat förslag som läggs fram är att sänka administrationen. Hur detta ska gå till eller vad som menas med det presenteras inte i programmet. Moderaterna vill också att fler konstnärer och konststuderande ska utbildas i entreprenörskap vilket innebär att fler ska driva eget företag. Men frågan är om kulturarbetare vill driva företag och lägga mer tid på administrationen som en egen firma innebär.

De hänvisar till att öppenhet och respekt är grundläggande i en demokrati. Partiet lyfter frågan om att politiken inte ska begränsa eller detaljstyra kulturen, vilket är viktigt.

En positiv aspekt med Moderaternas kulturpolitiska program är att partiet vill att det ska vara enklare att driva och utveckla organisationer. Det står inte specifikt kulturorganisationer vilket kan bero på att idrotten räknas med i partiets kulturpolitik. Det är när Moderaterna blandar in idrott i det kulturpolitiska programmet som avsaknaden av kultur, kulturskaparnas villkor och verkliga liv blir tydlig. Idrott och kultur är två helt olika verksamheter som inte kan likställas och bör därför behandlas separat.

Moderaterna framhåller i sitt program att deras kulturpolitik utgår från allas lika värde och rätt till frihet. De hänvisar till att öppenhet och respekt är grundläggande i en demokrati. Partiet lyfter frågan om att politiken inte ska begränsa eller detaljstyra kulturen, vilket är viktigt. Moderaterna vill se en fri mediepolitik eftersom det är viktigt för demokratin. Vidare framhåller Moderaterna att de står för en strategi för att kulturpolitiken ska vara viktig. Moderaternas kulturpolitiska program tar upp viktiga värdeord men det ger ingen fördjupning eller vidareutveckling av deras visioner. På så sätt är deras program ganska begränsat och något intetsägande. Dessutom använder de sig av en populistisk strategi för att cementera oro i väljarna när de tar upp att vi lever i oroliga tider.

Citaten i texten har hämtats från Moderaternas kulturpolitiska program.

Sex frågor till Josefine Dahlerus, politiskt sakkunnig för Moderaterna

Vilken roll anser ni att kulturen har i samhället? Vilken funktion ska den ha?

— Kultur angår alla. Det är en fråga om både bildning och demokrati. Den viktigaste reformen blir därför att skapa ett samhälle där fler känner att de vill verka och kan utvecklas som konstnärer. Där fler skapar kultur och där fler kan komma i kontakt med kulturen. Stor del av vårt fokus ligger på alla barn och ungdomars rätt till kultur, och vi prioriterar särskilt barn och ungdomar från socioekonomiskt utsatta miljöer. Allas rätt till kultur är för Moderaterna en del av vårt partis övergripande arbete mot det växande utanförskapet.

▾

Hos både den professionella kulturvärlden och de konstnärliga högskoleutbildningarna är vita majoritetssvenskar med en kulturell medelklassbakgrund från de stora städerna överväldigande överrepresenterade, medan stora delar av samhället nästan helt saknar plats i kulturvärlden. Vilka strategier arbetar ni med för att främja bred representation, en spridning av kulturyttringar och jämlikhet i konsten och kulturen?

— Det är grundläggande att konsten skall vara fri. Mångfald är viktigt, men staten skall inte gå in och villkora, det vill säga styra, konsten och de fria institutionerna – hur vällovliga dessa ambitioner än är. Det viktiga är att de statliga kulturpolitiska målen inte blir allt för styrande och därmed exkluderar vissa grupper.

▾

Många mindre kulturaktörer runt om i landet menar att kultursamverkansmodellen i dag inte fungerar som det var tänkt för att säkerställa deras fortsatta verksamhet. Håller ni med? Vilka förändringar skulle ni vilja se i modellen?

— Rollerna inom kultursamverkansmodellen måste tydliggöras för att modellen ska fungera bättre. Dessutom behöver vi förbättra kontaktytorna för kulturinstitutioner och fristående kulturutövare som känner att de saknar dialog med beslutsfattare. Ambitionen är att de resurser som staten tillför ska användas för att uppfylla de nationella kulturpolitiska målen – men sedan ska den regionala nivån avgöra hur dessa mål bäst uppnås. Tyvärr väljer regeringen istället att i flera fall att kringgå samverkansmodellen och peka ut enskilda verksamheter som ska få statligt stöd.

▾

Genom gymnasiereformen 2011 blev estetiska ämnen inte längre obligatoriska på många gymnasieutbildningar. Det diskuteras nu om de borde åter bli obligatoriska och om de borde få fler studietimmar. Vart står ni i frågan?

— Estetiska ämnen är viktiga. Gymnasieskolan är dock en frivillig skolform och vi menar därför att estetiska ämnen ska vara valbara för alla, men inte obligatoriska. Dessutom är vi kritiska till att regeringen i sitt förslag om obligatoriskt estetiskt ämne minskar det s k gymnasiearbetet, vilket förbereder eleven för jobb eller vidare studier, till 50 poäng.

▾

Vilka strategier har ert parti för att säkra kulturens fria utrymme från politikerstyrning?

— För Moderaterna är det självklart att armlängds avstånd ska råda mellan kulturens utövare och politiker. Kulturpolitikens huvuduppgift är att se till att mer konst och kultur skapas, och att mer konst och kultur kan möta en publik. Detta har samtidigt viktiga funktioner även för andra delar av samhället i form av hälsa, utbildning, integration och tillväxt. Detta står inte i något motsatsförhållande, utan är två sidor av samma kulturpolitiska mynt. En ny regering behöver se över regleringsbrev och statliga uppdrag i syfte att minska den politiska styrningen av konsten och kulturens innehåll.

▾

Högerextrema och främlingsfientliga grupper växer sig allt starkare i världen, inklusive Sverige. Hur kan kulturpolitiken motverka att kulturen påverkas av dessa mörka krafter?

— De fria konsterna är ett av våra viktigaste verktyg för att värna vår yttrandefrihet. Samtidigt ser vi med stor oro på all sorts radikalisering och extremism med antidemokratiska förtecken, oavsett om den är religiös eller politisk. Kulturpolitiken kan bidra till ökad dialog och kunskapsspridning. Ytterst måste vi sätta ned foten mot dem som vill störta vår demokrati. Därför vill Moderaterna förbjuda deltagande i våldsbejakande, extremistiska organisationer.