På tisdag, 3 september, börjar årets upplaga av STOFF, Stockholm Fringe Festival, som i år har valt att bara visa verk av kvinnor och ickebinära. Kultwatch har intervjuat Malmö- och Balibaserade konstkollektivet Systeria, som kommer till STOFF med sitt performanceverk “Den här kroppen”. De menar att inte alla i gruppen kvinnor och ickebinära har samma förutsättningar, och att vissa slags erfarenheter sällan lyfts fram. Kanske kan “Den här kroppen” vara een del i att ändra på det, ett verktyg som också går att ta vidare?
Hej Systeria! Vilka är ni?
– Systeria är ett konstkollektiv baserat i Malmö och på Bali med kvinnliga och ickebinära konstnärer där vi arbetar i olika medium (bl.a. bildkonst/graffiti/junk art/performance). Vi kommer från en aktivistisk kulturtradition och arbetar ofta med teman som antirasism, antifascism samt intersektionella feministiska praktiker.
Berätta om ert medverkande i årets Stockholm Fringe Festival!
– Ja, det är jättekul att ha blivit antagna till årets upplaga av Stockholm Fringe Festival. Vi har visat detta verk i Malmö redan i maj på Skånes konstförening och kommer även att spela det på Moderna Museet Malmö senare i höst eller tidig vår 2020. Så det känns såklart roligt att få visa detta för Stockholmspubliken samt den internationella publiken som Fringe drar med sig. De flesta medverkande kommer från andra länder än Sverige. Därför kör vi “Den Här Kroppen”/”This Body” på engelska precis som på Reykjávik Fringe. Verket har i första hand planerats på svenska så det är klart att göra en engelsk version ger en annan dimension till våra ord och de texterna vi använder oss av.
– “Den Här Kroppen”/”This Body” kommer från vår frustration av den svenska #metoo-rörelsen där vi upplevde oss både ut anför den men också såg/hörde ganska liknande berättelser delas. Det var väldigt många gruppers erfarenheter som aldrig lyftes fram och detta är vårt försök att ge några av dom grupperna en röst. De texterna vi använder oss av är både våra egna personliga erfarenheter av sexuellt våld, sexuella trakasserier och förödmjukande kommentarer om våra kroppar. Men vi har också kollat igenom forskningsmaterial och andra texter om transpersoners utsatthet, svarta kvinnors och ickebinäras erfarenheter samt forskningsrapporter om kvinnor med missbruksproblematik och hur olika sorters våld dessa grupper utsätts för. Mycket av förarbetet har just lagts på researchen. Det finns såklart så mycket som vi hade kunnat fylla performancet med men det är dessa grupper som vi valde att lägga fokus på. Vi har planer på att dela verket vidare till grupper som skulle vilja göra ett liknande verk där de kan få berätta sina berättelser med egna ord. Vi önskar se ett “Den Här Kroppen”/”This Body” med enbart svarta kvinnor på scen, eller bara transpersoner eller personer som är rörelsehindrade etc, där vår roll skulle i så fall mer vara på produktions/regi-nivå.
– Direkt efter de två föreställningarna på Teater Tre kommer vi att ha ett publiksamtal där vi kommer att berätta mer om arbetsprocesserna med “Den Här Kroppen”/”This Body” samt ta emot frågor från publiken. Detta har vi märkt har varit nödvändigt, både för oss och publiken, dels för att publiken ska få veta vad det har krävts för att ta fram ett sånt här verk men vi har även märkt att publiken också behöver en plats att dela sina upplevelser av en föreställning som tar upp så tunga ämnen som de vi rör vid.
Vad drömmer ni om just nu?
– Vi drömmer, förutom om att publiken kan ta till sig det vi vill förmedla och ser våra intentioner, också om att se en förändring på den svenska konstscenen. En förändring där flera röster kan få ta plats, i sin egen rätt, utan att för den delen vara representativa. I Malmö har vi under #metoo-hösten bildat en arbetsgrupp för förändringsarbete för kvinnliga konstnärer där vi brett arbetar med frågor och frustrationer som dök upp under konstnärernas upprop #konstnärlligfrihet. Arbetsgruppen heter “MetooD”.
– Vi önskar se flera icke-normativa kroppar på maktpositioner på konstinstitutionerna och kulturavdelningarna runtom i landet. Vi önskar se en bredd av berättelser komma fram inom konst- och kultursverige. Ja, helt enkelt en bredare representation av de många konstnärer som finns i det här landet.
“This Body” framförs på Teater Tre, Södermalm, 6 september 20.00 och 7 september 12.00. Arrangemanget är en del av Stockholm Fringe Festival, som i år firar tioårsjubileeum.
Lina Karlmark från Stockholm Fringe Festival, vad är det som gör årets upplaga av STOFF extra spännande?
– Extra spännande i år är att samtliga verk är skapade av kvinnor, icke-binära och transpersoner. Festivalen har alltid sökt sig till konst som utmanar strukturer och årets program är fullspäckat av röster som inte ber om ursäkt eller låter sig tystas.
– Vi hyllar även en av världens största feministiska ikoner som har inspirerat generationer av unga artister, Peaches. Vi presenterar Peaches Christ Superstar på Orionteatern, och du har även en unik chans att träffa Peaches på Zita Folkets bio den 6 september i ett intimt samtal om hennes konstnärskap modererat av Tiina Rosenberg. Samtalet äger rum i samband med visningen av hennes film Peaches does herself.
– Mest av allt, så är det spännande att drygt 80 akter presenterar 150 evenemang på 15 platser över hela stan! Vi har allt från SOAK, spoken-word performance i ett badrum på hemlig plats, till (gratis) prisbelönt teater på Bångska Våningen vid Stureplan. Vidare måste även nämna Australiensiska FEMME som spelas på Ö2, en självbiografisk show om sexism inom modevärlden. På STDH har vi en unik chans att see For Colored Girls Who Have Considered Suicide / When the Rainbow is Enuf, med New Nordic Voices, som är ett initiativ som bygger nätverk och samarbeten mellan nordiska konstnärer med minoritetsbakgrund med syfte att främja en interkulturell och inkluderande teaterscen. De gästar STOFF med en klassiker av den ikoniska afro-amerikanska författaren Ntozake Shange. Det här är pulserande, rått och brännande aktuellt. Must see! Josette Bushell-Mingo medverkar i en Q&A-panel tillsammans med föreställningens kreativa team samt National Black Theatre of Sweden.
Syntolkning, toppbild: Från Systerias performanceverk “This Body”. På en mörklagd scen står två kvinnligt kodade personer i varsin ljuskägla. De drar i varsin ända av en bagagestropp som är sträckt mellan dem. Nedanför ligger en anteckningsbok med penna, flera sminkprodukter och en hårborste. Foto: Birta Rán Björgvinsdóttir
