Intervju med Macarena De La Cerda

Intervju med Macarena De La Cerda

Kultwatch har intervjuat aktivisten och producenten Macarena De La Cerda om talkshow-programmet Snaaacket. Hon berättar om tomrummet Snaaacket fyller i det svenska mediala landskapet, produktionsvillkor och rollen att vara producent.


 

Hej Macarena! Vad är Snaaacket?

Snaaacket är en talkshow för oss som rasifieras och/eller bor i Orten, vi som sällan får den mediala utrymmen för att prata om frågor som berör oss utan att behöva anpassa samtalet till ett majoritetspublik.

Syftet med Snaaacket är helt enkelt att möjliggöra ett samtalsrum på våra villkor. Men det är också underhållsproduktion som vi kan luta oss tillbaka till.

 

Vad har Snaaacket fått för respons? Både vad gäller er eventuellt riktade målgrupp och bland journalister och medier?

Responsen har varit magiskt. Folk som har sett programmet älskar den. De fascineras av kvalitén och den proffsiga visuella gestaltningen. Och självklart samtalet som sker mellan programledaren och gästen. Många är tacksamma över att vi har möjliggjort en sån plattform. Detta säger mycket om att det finns ett behov av ett snyggt producerat och innehållsrik talkshow.

Den mediala responsen har varit långsamt. Vi har blivit bjudna till att gästa P5 Stockholm. Lokaltidningen Skärholmen direkt rapporterade att Snaaacket skulle besöka Skärholmen i oktober. Jag trodde att vi skulle få mer uppmärksamhet på lokal nivå men få tidningar och journalister har hört av sig. Jag har inte funderat på varför men vill gärna tro att det är för att vi är nya och för att programmet inte har nått folket ännu helt och hållet.

 

 

Programledare Wendy “Wutäng” Francis. Foto: Macarena De La Cerda

 

Varför är talkshow som form intressant för just Snaaacket?

Jag ville skapa en visuellt produktion. Jag vet att det finns många intressanta poddar till exempel. Men jag saknade tv-produktioner som lockade mig. Många av mina vänner konsumerar otroligt mycket USA-baserad kultur eftersom det saknas produktioner i Sverige som ligger i vårt intresse. Och när jag skriver vår så menar jag som sagt, vi som rasifieras och som bor i Orten.

Att vi just valde talkshow-“formatet” är på grund av att den är bekväm. Den gör att samtalet flyter. Det gör att du kan få djupa intervjuer med gästerna vi bjuder in. Samtidigt går den att kombinera med vår koncept som handlar om att bryta med utomhusmiljön så att den får en touch av hemmakänsla. Vi som bor i Orten pratar många gånger om att Orten är vårt hem. Och då ville vi skapa ett mysigt vardagsrum i Ortens olika utomhusmiljöer. Det är gästen själv som väljer vilken plats vi ska filma på.

 

Hur har det varit att producera Snaaacket? Vad har du lärt dig?

Jag har lärt mig otroligt mycket. Att vara producent för första gången och arbeta med en idé som från början bara var skissat på ett papper, har varit magiskt. Teamet bakom Snaaacket är ett team av olika professioner och kunskaper som visualiserar känsla, ägandeskap och har ett öga för finess. Och det har gjort att vi har lyckats leverera något vi är stolta över. Jag kan vara skaparen eller visionären men utan alla personer bakom produktionen skulle Snaaacket inte vara Snaaacket som vi arbetat fram tillsammans.

För mig är just den här världen som producent mycket ny. Det gör att jag lär mig också de utmaningar som finns där ute för att få gehör, legitimitet och självklart finansiering.

En sak som har varit intressant är just att produktioner som Snaaacket kan lätt klassas som “utbildningsmaterial”. Alltså, att programmet kan bidra till att det ska finnas en “eftersnack” efter varje avsnitt som kan visas för någon “målgrupp”, till exempel en skolklass. Vi kan också bli bjudna att samarbeta med studieförbund. Jag har själv inte landat ifall det är bra eller dåligt. Men jag tror att det är ett behov från olika håll att erbjuda ett underhållande pedagogisk och lärorik material som “målgruppen” kan relatera till.

Vi kan väl säga att vi har lyckats leverera bra samtal. Som kan ge mycket bra för många i samhället och speciellt för unga.

 

Programledare Wendy “Wutäng” Francis. Foto: Macarena De La Cerda

 

Hur planeras programmet? T.ex, hur väljs gästerna för Snaaacket?

Att välja gäster har varit en utmaning. Det finns många talanger där ute och jag ville ha personer som driver frågor på sitt sätt, som på något sätt sticker ut men som är jordnära. Varje gäst har valts med omtanke. Syftet är att få djupa samtal om deras uppväxt, val i livet, plats och politik. Detta utifrån deras egna perspektiv.

En till utmaning har varit att gästerna ska rikta samtalet direkt till oss. Alltså utan att behöva hamna i förklarande mönster. Till exempel inledde en av gästerna samtalet med att säga:

“Här i Orten finns olika kulturer och…”

Då avbröt jag och sa:  du behöver inte säga det. Vi som bor i Orten vet det redan. Gästens förklarande inledning är fullt förståelig. Jag skulle själv ha svarat så, då jag är van vid att varje gång jag har en kamera som filmar mig är där för att jag ska “förklara” till en majoritetssamhälle hur “vi” har det i Orten. Den typen av förhållningssätt är svårt att bryta.

 

Jag saknade just ett sånt här program när jag var ung. Vad tror du att programmet fyller för tomrum i dagens medielandskap?

Hmm, vart ska jag börja…haha! Jag är övertygad över att såna produktioner behövs. Det handlar om att vi ska känna igen oss i det som syns på TV-rutan. Att frågorna som tas upp är självklara i våra öron. Att vi får en annan perspektiv än det som den traditionella medie-sfären erbjuder. Plus att det som pratas om oss är så homogent och stämmer sällan överens med vad vi upplever. Vi behöver vidga perspektivet om oss själva. Kunna känna en trygghet i att kunna hitta såna produktioner utan att behöva leta.

Jag själv är 34 år, har växt upp här och vill gärna konsumera visuellt kultur som ger mig något. Som stärker mig och min värld med nyttig kunskap.

 

Inspelning av Snaaacket. Foto: Macarena De La Cerda

 

Hade Snaaacket kunnats göra för 10 år sedan?

Jo, det tror jag och det gjordes, inte på samma sätt bara, tänker på de alternativa tidningsupplagor som kom ut. Megafonen startades som en alternativ tidning. För att visa vår verklighet kring det som hände i våra områden för oss själva. Samma sak med Harakat.

Skillnaden är att Snaaacket är en visuell produktion som förhåller sig till det som är aktuellt. Men fortfarande på våra villkor. Det som kanske skiljer sig är just att vi väljer en medialt plattform som alla kan ha tillgång till gratis. Vi blir nationella och internationella på samma gång.

 

Jag tänker att Snaaacket tar upp allmänmänskliga frågor som handlar om unga vuxnas vardag, verklighet och villkor. Vad tror du det betyder för unga att deras frågor lyfts i ett program som Snaaacket?

Utifrån den responsen vi har fått så tror jag att vi har lyckats med vår syfte. Många tackar för att vi gör detta. Och det är på grund av det du beskriver. Vi tar upp frågor som är otroligt viktiga för oss. Frågor som kan sätta igång tankar och samtal. Detta kan göra att vi inte känner oss ensamma i att känna eller tänka på det sätt som många i Orten gör. Det är stärkande.

Det handlar om att förstå att en inte är ensam i att uppleva saker och ting. Många känner sig ensamma i ett mellanförskap. Många känner att varje steg de tar måste göras med ansvar då vi lätt klassas som en grupp. Och det betyder att vi representerar nått vi inte vill representera. Och det innebär att vi inte kan göra för att göra bara.

 

Inspelning av Snaaacket. Foto: Macarena De La Cerda

 

Hur har Snaaacket finansierats? Har ni sökt/fått stöd?

När vi beslutade för att producera Snaacket, så var utgångspunkten att vi skulle göra detta utan några medel alls. Jag personligen hade inte så bra koll på vart jag kunde söka pengar och visste jag ifall det fanns medel att söka så var vi sent ute. Privata finansiärer skulle inte nappa då vi hade inget att visa. Bara en ide på papper. Men en dag så träffade jag en eldsjäl, en snubbe, alltså en privatperson som lyssnade och som sa: “skicka budgeten så kan jag kolla på det”.

Jag svarade att vi behöver X antal pengar. Han ba, “För att göra tre avsnitt? Det är ju ingenting”.

Jag skrattade och berättade att för oss är det mycket då vi alltid har jobbat med inga pengar alls, det är så vi är vana att jobba. Och då gav han oss pengarna. Jag kunde inte tro det. Det blev en stor lättnad för mig. Jag kunde betala folk och det kändes mäktigt och professionellt. Vi är dock långt ifrån att täcka alla kostnader. De pengarna vi fick är för att täcka själva dagarna när vi spelar in. Allt som sker innan, planering osv görs utan att vi får betalt.

Efter att våra tre avsnitt var ute sökte jag pengar från Kreativa fonden från Botkyrka kommun. Jag blev beviljade pengarna. Så nu jobbar vi för att få fram tre avsnitt till av Snaaacket. Pengarna vi får räcker dock inte till tre avsnitt så jag behöver jaga runt lite mer medel. Något som är ansträngande då ingen vill ge dig tio lax bara sådär. Men jag är positiv och tror att vi kommer att lyckas denna gång med.

 

Jag tänker att Snaaacket lyfter fram människor som sällan får ta plats som i svensk medielanskap eller svensk kultursektor. Vad kan Snaaacket bidra med i ett landskap som är extremt vitt och ensidigt?

Jag tänker på perspektiv. En bredare kulturutbud och olika perspektiv på vad konstnärlig kvalitet är.

Vad drömmer du om just nu?

För mig är denna dröm redan uppfylld. Nu gäller det att behålla den. Och göra den större och kvalitetsrikare. Jag har en vision att såna produktioner kommer krydda vår närvaro med bra underhållning. Och den kommer att bidra till djupa samtal och perspektiv. Jag har inte ambitionen att vi ska släppa ett avsnitt varje vecka. Jag vill gärna att folk får möjlighet att vänta på en avsnitt. Nu kommer vi hinna producera runt sju- åtta avsnitt under HT 2018. För att vara första säsongen tycker jag att vi har lyckats långt. Sex-åtta avsnitt under vårterminen är mitt nästa mål. Och jag jobbar redan på det. Och då vill jag gärna ut från Stockholm. Tanken med Snaaacket är att lyfta fram profiler från hela Sverige och för att kunna göra det måste vi besöka andra städer.

Och det viktigaste av allt är att få behålla teamet vi har nu. Vi är en drömteam. Som gör allt mycket rikare. Den kompetensen är ovärderligt.

 

Titta på   Snaaacket: Form: Nabil Dorbane.här

 

Inspelning av Snaaacket. Foto: Macarena De La Cerda

Snaaacket: Form: Nabil Dorbane.

Skapare/vision: Macarena De la Cerda
Producentteam: Macarena De la Cerda, Duncan Mukada
Exekutiv producent: Rabid Records
Producerat av: Rolling Gates
Fotografer: Duncan Mukada
Klippning: Duncan Mukada

Makeup & staylist: Aysha Jones
Musik: Coste Apetrea
Logga: Nabil Dorbane


 

 

Redaktör: Samuel Girma

AV